Dääjvid und Päärtan

Jajjemen idag ska vi prova någonting helt nytt här på bloggen. Vi har bjudit in en gästbloggare vid namn Berra, som även är en god vän till mig. Berra ska lufta sina tankar och funderingar kring ämnet som han valt att kalla "våga vara osvensk". Så Björne dags för dina femton minuter i rampljuset, scenen är din kompis.



Hej alla barn.

Vilken ära att få göra en gästkrönika i denna underbara blogg. Men frågan är ju om jag verkligen kan förvalta detta ärofyllda uppdrag. Som ni kan läsa i inlägget innan så står det att jag är ganska osvensk. Hahaha vilken beskrivning. Rolig ska jag tydligen också vara. (Det är nog bara Dääjvid som tycker det) Men alltså för att göra saken lite tydligare så kan jag säga att jag är 100% svensk, vill gärna förtydliga det så att ingen tror att jag har utländskt påbrå. Okej bra nu vet ni det.

 Det jag tror Dääjvid menar med att jag är osvensk är nog att jag brukar uttrycka mig på det sättet, var inte så jävla svensk. Med det menar jag att man ska säga vad man tycker. Såg ett avsnitt ur serien Scrubs en gång där chefen för sjukhuset kom in på en föreläsning och presenterade sig genom att säga något i stil med: Hej mitt namn är Bob Kelso och jag gillar horor. Nu är det ju inte riktigt den typ av ärlighet jag tycker vi svenskar bör ta efter men nästan.
Fan om du tycker om någon varför inte säga det till den personen? Nej för fan det står nog i moratidningen eller sportbladet imorn så den kan läsa det där istället. Vi svenskar är så rädda att visa vilka vi är och att ingen ska gilla det. Sen en annan typ av ärlighet, om du t.ex. står och snackar med en kompis som har en andedräkt som luktar dödfisk, vad gör du då? De flesta svenskar säger inte till personen utan går istället och pratar om det med sina andra kompisar och skrattar åt det. Hur schysst är det? Sen ska jag ju tillägga att jag inte är i närheten av denna ärlighet men att jag ibland försöker vara så ärlig jag kan. En sak är säker det är tur att denna blogg finns för här är det riktigt osvenskt, ärligt och med personer som bjuder på sig själva.

Ett tips: Om du träffar mig och Dääjvid tillsammans ute på gallej någon gång så ska du passa dig för vi är inte riktigt kloka. Minns en gång när vi var på Musik&Motorfestivalen i Älvdalen, vi var som vanligt lika korkade som alla andra. Efter en stunds minglade med alla trevliga människor kommer Dääjvid fram till Erik Segerstedt (Idolfjollan ni vet) och kläcker ur sig följande kommentar: Men hej Serik Negerstedt står du här å limmar på fjortisar??. Hahaha ja vi skulle kunna skriva en hel bok om våra galna tilltag, men det skulle troligtvis bara vara jag å Dääjvid som skulle köpa den eftersom ingen annan fattar vår gemensamma humor.


Till er with love från Gästkrönikören



Björn the bear